Inlägg 3, Första tiden efter...
Dagen efter, på måndageftermiddag kommer exet hem "som vanligt" efter jobbet, har köpt mat med sig & beter sig som "inget hänt", de här är så typiskt honom, har hänt ett flertal gånger både innan om vi haft dispyter & även efteråt... Jag tänker rationellt, tänker främst på min dotter som pluggar på annan ort, & som skulle ha en viktig tenta veckan efter. Jag visste att hon inte skulle kunna fokusera på den ifall hon skulle få vetskap om detta, så vi kommer överens om att inte berätta förrän efter hennes tenta. Jag gick till jobbet som vanligt, berättade inte för mina arbetskompisar, men bröt ihop när jag kom hem. Han kom hem efter jobbet varje dag, jag försökte pratat men de var inte populärt, de har aldrig varit hans starka sida, även om jag tycker de funkat de 8 åren vi bodde ihop!
Min systerson skulle precis flytta ihop med sin tjej, så jag föreslog exet att prata med honom om att ta över hans lägenhet (ironiskt nog samma lägenhet som han flyttat till när vi träffades) Han köpte även en hel del möbler av systersonen, de där med betalningen var han inte så noga med, de sista 2 000,- betalade jag ett år senare!! En vecka efter festen flyttade han, i samma veva berättade vi för våra närmaste, de svåraste var att berätta för min dotter, över telefon dessutom. Lyckligtvis kom hon hem en vecka senare på sommarlov. Då hade vi ett välkomstparty i trädgården med släkten & kompisar, mitt i kommer exet med släpvagn, hade nog tänkt hämta saker, men åkte iväg med en rivstart när han insåg att alla var där.
Jag är lyckligt lottad för jag har många UNDERBARA vänner i min närhet, hade ärligt talat inte klarat detta utan dem, jag är så TACKSAM för att dom funnits vid min sida under hela denna äckliga resa. För dom berättade jag direkt.
Veckorna fram till midsommar har exet & jag inte mycket kontakt, han hämtade lite saker & möbler, inte mycket men de var helt & hållet hans val, sen ett halvår efteråt började han bråka om att han skulle typ ha allt, han skulle kontakta en bodelningsman, men inte vart de något, än idag har han inte hämtat de han skulle ha. Nu har de gått över ett år så nu kan han glömma de i alla fall. Personliga saker finns de också kvar här..
. När vi träffades 2005 så hade exet haft kronofogden i hälarna i många år, han hade ganska mycket skulder, jag som aldrig haft något med dem att göra mådde dåligt när de varje dag kom brev från olika inkassoföretag. Han hade dessutom ett lån, som en annan person stod på, pga kronofogden. Efter mycket tjat & diskussioner så ringde han upp inkasso & gjorde upp att han skulle bli skuldfri om han betalade in på direkten. JAG tog ett lån & betalade, efter tre år kunde han ta över lånet själv. Under vår tid tillsammans betalade vi av de mesta av detta, sen lånade vi tillsammans när vi köpte bil, så när han lämnade mig så hade vi ett gemensamt lån på ca 200 000, jag föreslog att vi skulle sälja bilen & skotern & dela på skulderna som skulle blivit kvar, men märkligt nog så går han till banken & tar bort mig från lånet! Jag är evigt tacksam en av mina närmaste vänner för hon sa tidigt till mig att göra upp de ekonomiska så fort som möjligt, för som hon sa "vi vet inte vad den här historien tar vägen" (vi visste inte då hur rätt hon hade) I början av juli kommer exet hem till mig & vi skriver gemensamt ett kontrakt att han ska betala mig 50 000 (för de jag varit med att betala på hans gamla skulder) Egentligen var de 75 000 men han prutade. Efteråt har han anklagat mig otaliga gånger att jag lurat honom! Idag har jag fått mina pengar, men har fått gått igenom kronofogden två gånger, har t.om skänkt efter 10 000.
